LIVET SOM GUPPYFISK

Det har varit ett par skakiga dagar, plugg och prestationsångest har väl aldrig varit någon bra kombination. Jag hoppas verkligen att jag kan hitta någon sorts balans i det hela snart, för trycket blir inte lättare de kommande veckorna. Uppgifterna blir allt fler och mer komplicerade för varje vecka som går, vilket jag helt enkelt måste lyckas tackla.

Nu är det väl inte bara krångliga uppgifter som spökar, det är rätt mycket med det som kommer på köpet. Men ja ändå. Man kan inte lösa allt på samma gång, man får ta en sak i taget och hoppas på det bästa. I mitt mer rofyllda tillstånd vet jag ju att jag kan göra det, måste bara tysta ner den andra delen som säger tvärt om.

Just nu sitter jag och lyssnar på en cover, covertönt som jag är, av "Every breath you take" och saknar bästis så att det känns i hjärtmuskeln. Jag saknar våra stunder av absolut ingenting men samtidigt allt. Det har aldrig gått och kommer aldrig att gå att förklara det och hur mycket du betyder bättre än så. - "Jag behöver ett hjärta till för att inte stanna för jag har förlorat kriget med mig själv."

Om en liten stund ska jag bege mig in till stan och träffa Mi, sen ikväll ska Mini och jag på inflyttningsfest hos Svans. Det är rätt skönt att det bara ligger åtta minuter bort haha, det är inte ofta man slipper åka speciellt långt för att besöka någon. Åtminstone inte när man bor i en håla som jag gör..