Hey mirror man
Det vore ju ganska bra om hon ringt och kollat så att jag inte avlidit helt av de äckliga biverkningarna av skiten hon skrev ut åt en, men icke. Ibland blir jag bara så jävla trött på alla myndigheter! De ska gärna slita och dra i en så att man finns med i systemet men när man väl är där får man sällan den hjälp som utlovas. Arbetsförmedlingen står i och för sig högst upp på den listan och lär nog göra det ett tag. Värre idioter får man leta efter!
Oj vad bittert det här blev. Egentligen är jag inte speciellt bitter, jag är mest fundersamt fascinerad av hur saker och ting fungerar i vårat samhälle idag. Jag blir allt mer och mer uppmärksam på sånt där för varje dag som går. Så pass mycket att jag funderar på att skaffa en ny blogg där jag bara skriver om det. Fast å andra sidan har jag redan sådan blogg, men den har jag såklart tappat bort både lösenordet och mejladressen till haha.
Dagens soundtrack:
Nikola Sarcevic - Mirror man
Så kan det gå!
Det var skönt att komma ut
och träffa folk igen
Känns som det var ett
bra tag sedan nu
Jag är så van vid
att träffa folk varje dag
att jag blir väldigt
rastlös av att gå hemma
hela dagarna haha
Idag har man varit
en aning seg och konstaterat
att det gör jävligt ont
att bli inputtad och riva sig på
toalettpappershållaren
Det är en bedrift
att få hela skiten att
vika sig totalt!
Klassisk klumpighet
av TH & Mini
Nu är jag återigen
rastlös och funderar på
att åka till Bäckebol
för att göra något
kreativt av min dag
Funderar på att
köpa ett tv-spel
mamma tyckte det
lät som en bra idé
då det skulle ge mig glädje
Hon är väldigt söt!
//Guppyfisken
Julafton 2009
Nu har hon åkt till Partille för att äta julbord med sin familj och jag har av olika anledningar valt att spendera den här dagen för mig själv. Givetvis känns det lite underligt, jag har trots allt aldrig varit själv på julafton förut och det är första julen nånsin jag inte vaknar hemma hos mamma. Men det är underligt på ett bra sätt. Det känns lagom, slippa jäkta runt överallt. Bara vara.
Har lite dåligt samvete för att jag inte åker hem till syster min som också är själv idag, men å andra sidan har jag bjudit hit henne också så jag antar det är frivilligt även för henne. Jag har väl tänkt att käka julmiddag om ett litet tag och ta det allmänt lugnt. Emmy kommer hit senare i eftermiddag när Mini är tillbaka och då ska vi väl äta lite till och sånt där antar jag. Happy home christmas.
En gång posten, alltid posten, eller?
Jag kan ju bara inte
låta bli att fundera på
varför jag uppenbarligen är
borttagen från deras
listor om jag faktiskt är
fullt kapabel till att
utföra arbetet?
Nu behöver jag
rent logiskt sätt inte
fundera speciellt länge
för att komma på svaret på det
men jag vet inte om
jag riktigt VILL greppa det
så det blir mest suddigt
och oförstårligt
På något sätt
känns det som ett
jävligt dåligt drag rent
företagsmässigt?!
Gränsen till diskriminering
är trots allt hårfin
Och visst det är bara att
komma på en formulering som
låter lite mer "vettig"
så är det problemet löst
MEN ÄNDÅ?!
Jag gillar inte tanken
på att världen är ond och
allmänt orättvis
Så då kan det inte vara så
Då är det något annat
och det är suddigt
Jävligt suddigt...................
-
Jag var på personalfest i fredags ^^
Det var bedrövligt i början
men efter ett tag blev det riktigt trevligt
Fick massa cred och applåder
för mina arbetsinsattser
och fick möjlighet att
få kontakt med folk jag aldrig
pratat med tidigare
Idag presenterades
våran nya produktionschef
som ska ersätta
Hamdija och Pelle
Personligen tycker jag
att han verkar vara ganska trevlig
men han är självklart inte
speciellt populär
bland mina kollegor
Funfun.
- -- - - - - - - - - - - -
Motivationsbrist?
att skriva om
men varken tiden
eller jag själv
räcker till just nu
Man är alltid på väg
nån annanstans
eller har annat
att göra
..Min taxi kommer strax
På riktigt liksom?!
Läkare och jag är ingen bra kombination
Jag pallar inte yrkesfolk
som säger "jag vet inte"
i varannan mening
och bara glor på en
som om man vore ett ufo
Speciellt inte när
man sitter där i bh
och dessutom har skitont
Och stället för att
skriva ut tabletter jag kan ta
när det verkligen är akut
lite då och då sådär
har hon satt mig på att ta
3 tabletter om dagen
i 3 veckor framöver
Det är för att lindra en
eventuell infektion
det fattar jag också
och det är väl bra så sätt
men jag har ju inte ont jämt
så det känns så jävla
onödigt att utsätta kroppen
för något sådant
Men det är vad det är
och det är lika bra att hänga på
tills jag förhoppningsvis
kan få som jag vill
för det kunde varit värre
väldigt mycket värre
Jag kunde varit som
stackaren på mammas jobb
som fick ordinerat
att ta 8 st citodon om dagen (!)
och fick åka akut till
sjukhus där dom
inte gjorde mer än
att konstatera att citodon
kanske inte var så bra
Jag har åtminstone
bara tabletter där
de vanligaste bieffekterna
är anorexi och
annat sånt där skojsigt
Allting är relativt
Det är ju det..
-
Läkarbesök
inför ett läkarbesök på hab
är ungefär de samma
som inför en hyfsat seriös date
Man spenderar överdrivet
mycket tid på att
välja outfit, byter
underkläder minst
tre gånger innan det
känns helt okej
och fixar håret så perfekt
att det mest ser
jävligt konstigt ut
i slutändan haha
Skillnaden är att
mötet i sig aldrig blir
speciellt trevligt
och det slutar alltid med
att får storsa runt
i sina mest fulaste underkläder
medans läkaren står
och glor och på en
Har jag tur slipper jag
att ta av mig byxorna
men asså seriöst
jag vet roligare sätt
att spendera 300 kr på
Utan tvekan.
Första advent
adventljusstaken
placerat om prylar
sorterat och vikt plåstpåsar
och städat gardroben
Lite krativt ändå!
Nu ska jag dricka te
kika på "I huvudet på en mödare"
bli rädd för verkligheten
och mina chanser
till att själv bli psykopat
Jag är en nojjig
människa alltså!
//Guppyfisk
Jahaa jahaa
Igår var jag och
farsan min på IKEA
och i lite andra affärer i närheten
Han är ganska
hyper och överdrivet
mån om att hitta
saker jag behöver
men aldrig kommer
att ha råd med
men annars var det
ganska så trevligt
Jag fick köpt både
tavla, lampa, julbords underlägg
en finfin dvdbox och
en liiiten julklapp
så jag är helt klart nöjd
med mina inköp
Speciellt de sakerna
jag slapp betala
ur egen ficka haha
Väl hemma blev det
middag och Idolmys med
finaste Miniklump
Jag är jobbigt kär i henne
seriöst alltså *flin*
Det är skitbra att
det håller i sig
efter över två års tid
men jag ogillar
när jag periodvis
hamnar i fullständig
marknivå
Jag har aldrig
tillräcklig kontroll på
mina känslor och
jag har liksom feta
humörsväningar i vanlig fall
Det är en taskig
kombination som sällan
slutar speciellt bra
Men å andra sidan så
det ett problem
av den mer lyxiga sorten
så jag klarar mig nog
Det gör jag alltid
-
Idag har jag svinigt
ont i min jävla rygg och
testar "voltacare"
värmeplåster som
förvisso lindrar smärtan
någon mikrodel
men långt ifrån så mycket
som jag skulle vilja
Nästa vecka blir det
sjukgymnast och läkarbesök
det känns lite bra
Nääe nu ska jag montera lampa...
hur mycket som händer
och förändras i ens liv
utan att man ens
lägger märke till det
även om det sker stegvis
Jag trodde aldrig
att jag skulle bli sådan
för jag brukade
hålla så förbannat hårt
även i minnerna
Kvävande tystnad
plågar mig fortfarande
mer än något annat
men jag har lärt mig att
koppla bort det
och liksom låta allt
glida förbi mig
Jag har slutat tänka
att livet bara är det
som existerar just nu
Jag har förlikat mig
med tanken på
att jag kommer att
leva i en helvetes massa år
och att majoriteten av de jag umgås
med idag antagligen inte
kommer att vara
de samma som jag
umgås med om 20 år
och det är OKEJ
-
Helvetes jävla skitblogg!
när man råkar trycka på fel knapp
så att allt bara försvinner
precis när man nästan
är klar med värsta långa inlägget
Man tappar ju lusten!
Äntligen!
jävligt segt tema asså
men vissa av låtvalen är okej
Äntligen ska Erik köra Bon Jovi
det har jag väntat på
hela säsongen haha
Sen skadar det ju inte
att det är "Always"
som är en av mina favoriter
Jag är peppad!
Brevbärarna är på g ut
och jag försöker leta rätt på jobb
som kan fördriva min tid
fram tills jag slutar
Inte det lättaste!
Det är ingen som vill ha
något gjort så länge
det kräver något av dom
så det är ett ganska
hopplöst läge
AMS är dumma i huvudet
och slänger återigen
över en massa ansvar på mig
som egentligen är
deras grej att ta hand om
Jag vet faktiskt inte
varför jag fortfarande
blir överraskad
Det borde vara självklart
för mig såhär dags
Funderar på om jag
orkar masa mig till banken
för att hämta ut mina fondpengar
men å andra sidan så
skulle jag kunna göra det
efter alla lönedatum
för att slippa massiva köer
Kanske ska besöka
farmor och farfar istället?
Svårt sånt där alltså
Jag har en dag
då magkänslan känns
lite sådär halvjobbig
och lite halvt konkurerar ut
mina logiska åsikter om
mitt extensiella värde
Det blir väl så när vädret
bestämt sig för att
vara konstant grått men
det är okej ändå
//Guppyfisken
Arbetsgivare och förmåner, tack!
att det ska vara så jäkla krångligt!
Funderar på att skita i
allt vad passform & billiga priser
innebär & bara köra på
de jag kikat på i Angered
& hoppas på att jag inte har så pass dålig syn
att glaset kostar röv
Det tråkiga med det är
att om jag bara behöver glasögon
när jag datanördar mig
& haft en anställning på posten
istället för praktikplats
så hade de fått stå
för kostnaden istället
Sånt där stör mig
Det stör mig att jag
har slavat där i över ett halvår
& fortfarande hänger på
en skör jävla tråd
trots att jag faktiskt sköter
75% av min kollegas
arbetsuppgifter dagligen
Aaack
//Guppyfisk
Om 100 år finns varken du eller jag eller våra pengar kvar"
hemma hos Jasse
Vi två lyckas alltid att
ses på dagar när vi båda eller
nån av oss är jättesega
mycket charmigt!
Det blir sådär bra och
allmänt lagom
i slutändan ändå
Nu samlar jag kraft för
att betala räkningar
och lyssnar på en blandskiva
som jag tydligen gjort
till Nelliegrisen hösten 2006
Bara massa pepp
och allmäna "th-låtar"
av specifikt värde
Det är alltid så roligt
att hitta saker man totalt
har glömt bort och
knappt ens visste existerade
Min externa hårddisk är
rena skattkistan för
mitt höstiga behov av
nostalgikickar
Nu börjar jag bli hungrig
Mini kommer sent
så det blir nog thai-soppa
och nån smörgås till
Man orkar ju inte
anstränga sig för sig själv
det känns totalt jävla
meninglöst liksom
//Guppyfisken
Hårda arbetsdagar va?
en alldeles för lugn dag på kontoret
Det dagliga arbetet tog mig
tio minuter att göra
och sen har jag mest segat
Jo jag har hjälpt till
att sortera upp lite post
och annat småjobb
som inte tillhör mina
arbetsuppgifter
Men det är ingenting
Pelle kommer lite då och då
håller mig sällskap och
piper om hur mycket jobb
han har att göra
Han kallade mig dessutom TH när jag kom idag, I like!
Jag brukar kallas Tessan, Katten, Therése, Råttan & Lammet här.
Det är helt okej det också men ja ändå..
Nu sitter jag mest
och väntar på att klockan
ska bli "dags att gå hem"
eller rättare sagt
åka hem till Jasse
Det var som vanligt
längesedan vi sågs nu
så det ska bli kul
att få tjöta lite och klappa
lilla söta Leia
Känner att jag behöver
en kopp kaffe för
att bli människa först dock
men det ska jag nog
fixa alldeles strax
Slappt är bra det också
sköt jag fram lekandet med Svans
tills på fredag istället
Blir för krånligt med åkandet
åtminstone för idag
Vi funderar på att kanske
ge mig en nyckel till hans place
så att jag kan komma
och väcka honom
på hans lediga dagar
Han ska ju inte sova bort
tiden vi egentligen skall ses på haha
Ett badkar och tv-spel
som jag kan låna (nästan)
när jag vill hade ju inte
varit fel heller
Men vi får se.
Jag har mest segat
och pillat runt här hemma
snart kommer Mini
så jag ska sätta igång med maten
alldeles strax tror jag
Ikväll blir det House
och Hells kitchen och kanske
rent av en vanilj cola
och lite popcorn
Tisdagar är bra dagar
Storbesök
självklart att han ska komma dit
när jag är helt seg i skallen
efter att ha tagit atarax
alldeles för sent kvällen innan
men det vart okej ändå
Nuvarande chefen sa
många fina ord om mig och
Annika var noga med att pointera
att det jag behövs i kontoret
och att det är jag som har
allt ansvar när hon är borta
Vilket hon kommer vara
resterande dagar denna veckan
så det blir nog finfint
Finns inte speciellt mycket
att göra förtillfället
så jag softar mest runt
Skulle egentligen åkt hem
till Svans och spelat tv-spel efter jobbet
men han vakna först nu
så nu får jag se om
jag orkar åka tillbaka till
Angered eller inte tss
Nog för att jag har färdtjänst
men så kul är det inte
att åka fram och tillbaka
två gånger på en och samma dag
när man ska tillbaka
imorgon bitti igen
Nu ska jag ta mig en efterlängtad dusch :)
då fyra månader fram tiden
besvärar mig mer än
vad som kanske är nödvändigt
men som etsar sig fast
hur jag än vrider
och vänder på det
Bra shit
Umgåtts med mamma och syskonen
Haft massa mys och kvalitetstid med Mini
och tv-spelskväll hemma hos Svans
En skön blandning liksom
Det är tyvärr inte ofta som
tiden räcker till för något av det
så då blir man extra glad
när den faktiskt gör det
Livet liksom äter upp en
och alla är upptagna med sitt
Platser man hörde till en gång
är inte som de brukade vara
Man passerar förbi i farten
oftare än vad man stannar
Man lär sig att leva med det
Precis som man lär sig leva med allt annat
Men jag vet att livet ibland överraskar
till en viss del överraskar det mig varje dag
.....Det vore väl konstigt av mig
att påstå någonting annat..
Min hjärna är minst sagt speciell
Det är så skönt att kommunikationen funkar på den där arbetsplatsen alltså.. Därefter somnade jag om och vaknade först vid elva. Då var det alldeles för sent för att hinna smita förbi Svans innan Muppen kom dit, så då halvsov jag nån halvtimma till och låg sedan och glodde i taket i några timmar. Jag ogillar såna här dagar då man inte kan förmå sig att orka göra något överhuvudtaget. Kan det bli mer menlöst liksom?
Jag måste verkligen ringa och boka tid hos läkaren snart, det funkar inte gå runt och vara så här hjärndöd. Dessutom påminner det alldeles för mycket om när jag var sjukskriven och faktiskt levde precis såhär jämt. Det är ganska skrämmande att tänka på, jag har svårt att förstå det hela nu. Förstå hur man överlevde sig själv i ett sådant apatiskt tillstånd.
Eller nej, egentligen inte. Men jag ogillar att påminnas om hur lätt det är att man puttas över kanten till andra sidan. Kanske är det därför jag får världens dåligaste samvete om jag stannar hemma, även om jag har helt "normala" anledningar till att göra det. Jag vet fortfarande inte vart gränserna går eller hur mycket man skall stå ut med innan det är okej.
I och för sig visste jag inte det när jag var liten heller, då var jag alltid på väg till skolan tills mamma stoppade mig för att jag hade 40 graders feber haha. Jag vet inte vad man kan tyda av det, jag var säkert bara överambiös. Men jag tänkte att jag kan skylla det på alla gånger jag ramlade i backen och hon sa "RES PÅ DIG!" trots att jag ville ha hjälp.
Det kallas snedvriden uppfostran alltså haha. Nu menar jag inte att det är något fel på mammas sätt att uppfostra mig, verkligen inte. Mamma gjorde ett skitbra jobb med mig. Men det är inte så lätt att veta när det är nog, när man bara skall ge efter eller när man behöver ta till hjälp om man är uppvuxen till att alltid motbevisa eller klara sig på egen hand.
Hmm.. Det är skönt att veta att jag fortfarande kan analysera sönder menlösa vardagssaker som att jag har världens menvärk och få det till världens utlägg om hur min uppfostran påverkat min personlighet haha. Det är just därför jag inte skall gå hemma, eller så är det just därför jag skall vara det. Jag vet inte. Jag vet inte alls..
Denna jävla vardag
Efter ett tags luftgitarrsspelande åkte jag iväg till jobbet där jag möttes av stora högar med fastighetsblad och liknande på mitt skrivbord. Brevbärarna har lite post förtillfället vilket innebär mycket jobb på kontoret. Men det gör inte så mycket för då är alla genast på mycket bättre humör och samlas inne på kontoret för att hålla mig och Annika sällskap istället. Det finns alltid nån som har något kul att berätta.
Jag har äntligen fått mina arbetskläder också, dessvärre är alla plagg förutom en kofta alldeles för stora för mig. Postenkläder är aldrig snygga men det blir fan ännu mer opepp när de inte sitter bra överhuvudtaget. Förhoppningsvis kan jag krympa mina pikétröjor i tvätten. För nu måste jag ju ha de där förbannade kläderna på mig vaje gång jag är där. Det skriker lite truckflata över det alltså. Trauma!
Om någon timma kommer Mini hem, jag tycker om Mini. Extra mycket tycker jag om när hon gör såna där omedvetna konstiga saker, som att sätta sig upp och svara på tilltal eller vandrar runt och letar efter mig i sömnen, för att sedan dunsa ner i kudden igen och inte vara kontaktbar överhuvudtaget. Sådana där morgonar/kvällar gör hela min dag. Åtminstone för det mesta. Seriöst. Det är bajsbaggekärlek det.
Mjowe
När jag väl kom från kontoret mötte jag upp Andrée i Angered och åkte Ikea och köpte grejer till våra lägenheter. Vi strosade bara runt på nedervåningen men det tog ändå ändå ett par timmar innan vi blev klara, mycket fascinerande! Därefter åkte vi hem till Svans och drack kaffe och gjorde hans hem riktigt riktigt hemtrevligt. Jag mår bra av kvalitetstid som flyter på bra.
Idag ska Mini och åka och hälsa på hennes mormor. Det har vi pratat om hur länge som helst så det ska bli skönt att få det gjort hehe. Imorgon ska jag nog städa och plocka i ordning här hemma, jag klarar inte av att slappna av när det ligger massa grejer överallt. Jag tror inte att det är bra för mig att ha det så, jag vill trivas i våran lilla grotta liksom.
But I fear that to fall in love with you is to fall from a great and gruesome height
but the hills of Iowa make me wish that I could
And I've never found a way to say "I love you",
but if the chance came by, oh, I, I would
But way back where I come from, we never mean to bother,
we don't like to make our passions other people's concern
And we walk in the world of safe people,
and at night we walk into our houses and burn."
- Übergay.
Jag älskar låtar som får mig känna saker jag nästan aldrig känner nuförtiden. Som fångar mig så totalt att det enda som existerar för stunden är det som finns intu huvudet på mig. Jag är alldeles för mycket vardagsmänniska nuförtiden så det blir lite som en påminnelse om att jag finns kvar ändå. Men att livet kräver andra egenskaper just nu.
"Du är ett ovanligt cpbarn eller vadå?"
Mamma ringde igår och tjötade om grissjukan igen. Ungdomarna på hennes jobb (dom flesta av dem har diagnosen Cerebral Pares av något slag) hade tydligen vaccinerat sig eftersom de ingår i riskgrupperna. Men vad jag hade läst mig till så var det bara barn, alltså folk under 18 med en CP diagnos som behövde vaccineras.
Men mamma är ju som hon är så hon ringde och kollade upp det åt mig i morse. Det visade sig att även jag är i riskzonen för att drabbas riktigt illa, så idag efter jobbet åkte jag till vårdcentralen och tog min spruta. Hur gärna jag än vill vara macho och klara mig ändå så behöver jag ju inte utmana ödet fullständigt haha. Livet är helt okej ändå.
När jag kom till vårdcentralen och förklarat varför jag ligger ingår i riskgrupperna och skulle fylla i papper så frågade tanten "Ska jag hjälpa dig att skriva?" Mycket underhållande! Min enda tanke var att hon såg ju att jag kom gående själv dit så om jag inte klarar av något själv så borde jag ju haft assistent med mig, eller? Väldigt fascinerande hur som helst.
Jag älskar verkligen fördomarna som finns om min diagnos! Det gör mig alltid till något knasigt undantag som hamnar utanför stolarna. Eller som det jag och Mini kom fram till till: "Du är ett ovanligt cpbarn eller vadå?" Just precis. I'm one of a kind. (Jag tänker ignorera att det finns hundratals som jag i den här stan) Tss. Nje nu ska jag nog diska lite.
Paranoid, ja visst!
Terminalen i stan har inte ens hört av sig i år så jag börjar misstänka att de strykt mig helt från deras listor och det tycker jag är lite B. Kanske mest för att det borde räknas som diskriminering, men å andra sidan är det ingen idé att ödsla tid på att spekulera i det. Vissa gånger ska man bara stoppa huvudet i sanden, ja.
Jag har börjat nojja över grissjukan nu också, vilket är helt klart min mammas fel. Varje gång hon ringer frågar hon om jag inte skall vaccinera mig snart och räknar upp en massa statistik om hur många som beräknas bli riktigt dåliga och grejer. Inte kul! Jag har varit såå inställt på att inte ta sprutan, nu vet jag inte alls.
Antar att jag får ta upp det med läkaren när jag skall försöka få utskrivet värktabletter för min mensvärk, göra allmän hälsoundersökning och kanske kolla upp lite saker jag gått och nojjat över de senaste 3 åren. Jag är förbannat seg i starten! Än så länge har jag inte bokat tid ännu. Men det tar sig nog. Tss.
åh lyxproblem!
Stundtals är jag nog till och med alldeles för hård emot mig själv på den punkten. Ibland plågar jag mig igenom alldeles för mycket bara för att jag tycker att jag borde göra det. För att det här är mina förutsättningar och därmed måste jag lära mig att leva med det. Men dagar som de här ger jag upp alldeles för enkelt.
Och det i sig är väl inget problem.. Men vad händer om de här perioderna övergår till veckor, månader, år? Då kommer jag sitta där och i för sig inte ha ont, fast i något mobbat jävla missbruk, istället. Det är ett förbannat taskigt läge tycker jag. Jag har inget att vinna, hur jag än gör så förlorar jag i slutändan. Störande.
KONSERT
-
kalasturnén, Röda sten och Thåström den 20 juli 2002 och "Den vita konserten", Kent på Stokholms stadio den 6 juni 2003 är och förblir de bästa konserterna jag någonsin varit på. Göteborgskalset har för övrigt aldrig varit bättre än vad det var året 2003. Jag har nog aldrig haft det roligare heller för den delen.
En über snygg Maja i The sounds på scen
stjärnklart, ett pack med mina då absolut bästa vänner och
"Tell me this night is over" som soundtrack"
Det ÄR MAGIK det där.. :)
Jaha så var det dags igen!
Och det slår väl aldrig riktigt fel.. Jag längtar bort till andra sidan jorden, till en brygga vid hamnen framför operahuset i Sydney. *skratt*
-
Jag vet inte
Någon gång ska jag sätta mig och skriva ner de där dikterna och den där romanen som ligger och gror inuti i mitt huvud. Sen ska jag tillägna resultatet till den människa jag för flera år sedan bestämde mig för att tillägna den till och skicka den till henne med posten med ett litet tack i hörnet. Det har jag bestämt.
För om det är något jag skall göra i mitt liv, så är det just det.
It's a shame that I hate myself
Ska man fira så ska man göra det ordentligt!
Det tog över en timma innan vi kom till ro och faktiskt smälta det hela haha. Men när det väl var gjort tog vi oss ett varmt bad innan vi började göra oss i ordning för middagen. Och vilken midddag! Mycket av det var sånt jag aldrig har ätit förut och aldrig nånsin kommer komma på vad det hette, men det är helt okej ändå.
Börjar det med gratis bubbel och avslutas med gratis popcorn-strut är det väldigt bra i alla fall tss. Lyxigare och snyggare middag lär jag inte äta på evigheter. Väl uppe på rummet igen blev det ytterligare ett bad och lite mys innan tröttheten tog över. Innan vi checkade ut i förmiddags blev det frukostbuffe och ännu mer bad.
Kan ju lugnt säga att det kändes väldigt vemodigt att åka hem och ännu mer knepigt att fixa oss en god middag ikväll. Men men, det kan man ta. Snart blir det nog att kika på Idol på tv4 anytime eftersom vi missade gårdagens avsnitt och ikväll blir det nog allmänt film-kikande. Det känns lagom efter det här. Mys med älskling.
Miljövänlig dildo någon?
-
Sånt här gör mina dagar, så härligt skrattretande.
*asg*
Opepp
Efter denna vecka är det bara sex veckor kvar på den här praktikperioden och har det inte hänt något då, om jag inte fått arbetsuppgifter som jag kan ha nytta av i mitt framtida arbetssökande tänker jag helt klart kräva att de hittar en annan plats som ger mig det. Inte för att jag vet vad det skulle vara, men något annat än just det här i alla fall. Well well, snart dags att bege sig..
Over my head
En plats som du kan kalla för ditt hem
Men nej, det finns vissa, som just denna, som ligger några grader över allt annat. Det här är något alldeles speciellt. Inget mindre än "Jag bär dig"Det är svårt att ens försöka förklara det känslomässiga värdet av att höra den strömma ur högtalarna. Jag blir fortfarande stum och på ett sätt säger det allt ändå. Det finns inte mycket här i livet som gör mig stum, inte så iaf.
På ett sätt känns det som ett helt liv, varje mening, vare vers har sitt eget liv och innebörd. Det är dåtid, det är vägen fram till nutid och ja.. Det är MYCKET och MER än så. Haha.. Jag tror inte att jag misstar mig när jag säger att det bara finns en enda människa som ens kan ana hur och vad jag menar. Och jag vet att du inte klarar av att lyssna på den längre, men jag gör det för dig.
För du vet..
Vi lyckades släppa våra stenar och stygn
En dag vaknade vi faktiskt och insåg att allt hade vänt..
;)
Gammalt groll
Det är åtminstone skönt att jag en gång i tiden sa allt jag vill ha sagt nu..
-
Jag tvingas gömma mig under täcket
då jag dras tillbaka i tiden
och jag upplever allt det där som hände
den där natten då jag som barn
grät efter mammas trygga famn.
Någon spelar upp filmen i mitt huvud
varje gång jag tycks sjunka lite för djupt
och jag förstår faktiskt inte riktigt hu
,jag ska kunna hitta tillräckligt mycket mod
för att laga ett sönderskuret minne..
Thoz 45 år
När man vet vilka hemska dagar han kan ha och den ständiga kamp han står inför dagligen, är det svårt att beskriva i ord hur mycket det betyder att ens se honom le och skratta lite ibland. Det blir någon slags udda kombination av lycka och tiotusen knytnäveslag i magen på samma gång. Orden räcker som sagt inte till.. Det finns inte mer att säga än FAN FAN FAN FAN FAN!
-
Igår var Mini och jag hemma hos Svans och Nicole på middag, det vart helt okej. När vi kom hem hann vi knappt varva ner för vid midnatt kom Kim och Rikard på nattligt besök, Men det var trevligt. Vi kom inte i sängs förens klockan började närma sig halv fyra och jag gick upp nån gång vid halv nio i morse så nu börjar jag känna mig rätt sliten. Det blir täcke och film idag ja.
Blandskivor
Dels för att det alltid är kul att analysera innehållet. Oftast finns det åtmintone en låt som lagts till på grund av någon minnesvärd anledning och resten är underbar bonus som eventuellt kan ge en ny musikupplevelse vilket är guld värt. Sen så älskar jag de små raderna som skrivs ner för att förtydliga att den är just till mig. Det gör det personligt, fint. Glittrande bubblor i magen.
Stundtals kan jag stirra mig blind på just sådana där små små detaljer. Ett ord, ett namn, ett hjärta, ja till och med skrivstilen som förtydligar vem det är ifrån duger alldeles utmärkt för att ge mig ett leende på läpparna. Det är nog därför jag kan önska mig en gammal toalettrulle med text på och bli jävligt glad för det också. Jag är inte speciellt svår att tillfredställa egentligen.
"..Känns som vår kärlek kom på sne från början
Roande chocktillstånd
Jahaa jaa
Det var förbannat längesen jag skrev nu. Vilket ungefär borde betyda att jag antingen har massor eller ingenting att bubbla ur mig. Men jag vet inte.. Det känns som om det har hänt och gjorts massor sen senast, men så är det antagligen inte. Jag har väldigt lätt för att förfina och förstora min verklighet som jag har att förminska den. - Never ever good enough. Eller?!
Så vad har jag egentligen haft för mig? Jag har för en gångs skull hunnit träffa de flesta av de människor jag värdesätter och tycker om. Med vissa undantag såklart, men så är det väl alltid? Varit fett förkyld har jag också, det var väldigt menlöst enligt mig. Sen så har jag näästan lärt mig att uppriktigt sagt tycka om rödvin igen, det känns inte alls lika menlöst det nej.
Idag ska jag hämta mina små systersöner på dagis för första gången ever.. Men det ska bli mys att spendera lite kvalitetstid med de små liven, leka i trädgården och undvika att skador som kräver ambulans och sånt där otrevligt Jag förstår egentligen inte att syrran ens vågar lämna barnen till mig, av någon anledning måste hon ha mer tillit till mig än vad jag själv har haha.
Jag börjar få skrivsug nu igen, jag saknar att skriva dikter eller bara sitta och ösa ur mig allt som flyger igenom mitt huvud. Jag brukar få sån där lust när det känns som om jag levt alldeles för mycket utan att stanna upp och reflektera över vad som faktiskt händer, så det är nog en sådan period just nu. På gott och ont, såklart. Det finns bra saker med allt, på något sätt.
Grattis Emma!
Idag fyller vårt besök från Norrland/Norge 19 år så Miniklump och jag smet iväg tidigt i morse och fixade present innan vi väckte den sovande lilla krabaten. *Nöjd* Resten av förmiddagen segade vi här hemma tills det var dags att åka till stan. Eller rättare sagt, Mini och Emma åkte in och fixade grejer medans jag stannade hemma och trallade musik och testade nya drinkar haha.
Emmy kom förbi ett tag också så det har varit folkfullt här idag igen. Vi har suttit i soffan och tjötat över ett par glas. Soft, helt klart. Nu har folket gått ut för att röka och jag är alldeles för mätt i magen för att orka få i mig något mer på ett tag, men det gör ingenting. Berusning är en rätt överskattad grej egentligen. Så länge jag blir grym på att göra drinkar en dag så är jag nöjd.
En ovanligt social söndag
En stund därefter kom Hannah "Flaxx" hit så vi satt och tjötade ett tag innan vi gick och invigde en av våra tre kvarterskrogar här i närheten. Det var massa trevligt. Blev en massa skratt och tjöt om allt och ingenting. När Hannah åkt hem för att ta hand om vovven gick resterande av oss och köpte pizza. - En helt klart oväntat social men trevlig söndag liksom, helt klart.
-
Jag har så förbannat mycket svammel i mig som jag intalar mig skulle vara ganska pepp att få ner i ord nuförtiden, men jag kommer aldrig till den punkten. Det ligger där och flyter inuti. Precis som om ens tankevärld skulle glittra som bäst i sin egen spegelbild. Ibland undrar jag hur det kunde bli så. Förr var tryggheten hos andra, nu är det enda man har en själv.
Det är egentligen ingenting negativt med det. Det är ju trots allt det man alltid strävat efter, åtminstone jag. Att vara helt självständig, eller rättare sagt att inte vara beroende av någon och klara sig fint ändå. Hade någon sagt till mig att jag skulle vara sån nu för fem sju år sedan så hade jag bara skrattat åt det. Så jag har kommit förjävla långt, men det är knasigt ändå.
En dag som många andra
Men det blev hyfsat fint i alla fall och det är ju huvudsaken. Därefter hade jag planer på att åka och hälsa på syster och pojkarna som jag saknar något så otroligt, men de små liven är hos sin far i en vecka framöver så det får bli av någon gång efter det. Istället spenderade jag dagen åt att fundera på livet och den där pusselbitsfilosofin jag burit med mig år efter år. Fascinerande
Framåt kvällen kom Miniklump hem med hennes bror och strax därefter kom även Emma. Vi har käkat middag och sen har de kollat på Batman medans jag mest har suttit här framför datorn och försökt få timmarna att gå. Det har blivit en och annan drink, eller kanske sju. En dag ska jag bli expert på att göra drinkar, man kanske skulle ta och bli bartender? Eller inte..
I hate the world today
Nya plattan blandat med klassikern "All lovers hell" och den helt manifika "A little out of tune", det kan inte bli annat än bra. Sen var han väl än en gång inte den mest pratglada snubben i världen, men det kan man stå ut med. Det är ett väldigt fascinerande fenomen. Hur människor kan ge järnet på scen kan bli så tillbakadragna när det kommer till att bara vara sig själva..
Den här dagen känns inte lika bra. Jag pendlar mellan att krypa ihop till en boll och grina lite sporadiskt och att helt enkelt vilja slå sönder eller alternativt döda något eller någon. Det kan vara pms men jag vet inte. Jag är bara allmänt less. Det känns som om jag saknar kontroll på det mesta och kontrollfreak som jag är, blir det mest allmänt jobbigt och frustrerat. Jao.
Klassiskt dikthumör egentligen...?
-
Jag gillar inte det faktum att jag tjänar mer på att vara sjukskriven resten av mitt liv än vad jag gör när och om jag faktiskt är en del av arbetarsamhället och sliter för pengarna."Tjänar mer på" betyder att om jag är sjukskriven så håller jag mig preciiis ovanför existensminimum vilket jag inte gör så fort jag sätter min fot på arbetsmarknaden. Då ligger jag långt långt under.
Vad fan är det liksom?! Ska det vara så? Ska det verkligen behöva vara så? Det känns ju lite som om man lika gärna hade kunnat slänga sig i graven på direkten. När politikerna säger att det ska löna sig att arbeta så syftar de med all säkerhet på fullt friska människor och inte på de som av olika anledningar inte har kapabla till det. Jag önskar jag förstod logiken i det, det gör jag..
Obefogat
För jag vill inte vara rädd och orolig. Det skalar av och forminskar allt som faktiskt är lycka, vilket är något jag vill ta vara på varje liten mikrodel utav. Jag vill vara trygg utan att ha något litet hjärnspöke i bakhuvudet som talar om för mig att allt det här kommer dras undan nedanför fötterna på mig, jag har förfan ingen lust att ramla baklängs nu. Jag vill stanna, precis här.
Min oro känns så jävla obefogad och hopplös på samma gång. Den saknar logik och verklighetsuppfattning och allt vad det nu heter. Och vad fan är dealen med det?! Jag ser det inte, jag förstår det inte alls. Eller så vill jag bara inte förstå, det kan vara en sån grej också. Hur som helst så måste jag försöka rensa mitt system och få tillit till marken jag står på igen. Lättare sagt än gjort, javisst.
Sociala dagar, morgondagen sover jag bort?
Idag blev det äntligen dags att träffa Martina, det har jag väntat på i ett år ungefär så det var på tiden. Det blev som vanligt en lång uppdatering på sisådär fyra timmar och en hel del skratt. När vi sagt hej då gick jag direkt vidare och träffade Svans, som jag inte heller har träffat på x antal månader. Det blev en hyfsat okej fika med saken och dess vän jag alltid glömmer namnet på.
Väl hemma blev det wook-middag och samtala i soffan med Mini. En ganska skön avslutning på en ganska så händelserik dag. Nu är jag mest trötter. Har dessutom en aning ont i halsen. Jag hade alldeles för lite kläder på mig för dagens väder, men det är bara att bita ihop och låtsas att det inte finns. Det finns roligare och bättre saker att sysselsätta sig med än att vara sjuk.
Turn around?
Rättegången i sig gick ganska smidigt och enkelt. Den anklagade la ner överklagan om händelsen i sig och satsade istället på att slippa undan utvisning, vilket gjorde att målsägande kunde sätta sig därbakom med oss andra och bara bevittna rättegången. Vilket säkerligen var en lättnad för personen själv och för oss andra som satt där och hade förväntat oss det värsta.
När det var avklarat åkte jag hem och fick därefter Joel på besök. Vi drack saft, åt kakor, avnjöt en kall öl och pratade om allt och ingenting. Trots allt så har vi en ganska speciell, hyfsat störd men en förbannat charmig relation och ibland så är det jävligt skönt att bli påmind om det. Det är få människor som kan pusha och förolämpa mig utan att få en rejäl käftsmäll liksom haha.
Sen han begett sig hem har jag mest suttit och lyssnat musik, lekt med mitt hår och funderat på allt som sker och allt som inte gör det. Det är förbannat läskigt att inse att man kan sakna vissa delar eller kanske mer egenskaper hos sig själv, som man har haft och kanske fortfarande har men som man inte plockar fram tillräckligt ofta för sitt eget bästa. Det är en absurd känsla.
-
Mamma ringde just och berättade att hon hälsat på T idag, det hade tydligen varit en ganska känslomässig visit. Han har fått en blodpropp i benet och en blödning i hjärnan, läkarna har sagt att man inte kan göra annat än att ge smärtstillande. Det är inte fråga om ifall det kommer att ske, utan när det kommer göra det.... Livet är för fan inte rättvist nånstans.
Sen fick jag reda på att mamma och syster liten hade pratat om att alla var gravida nu vilket ledde till att syster hade frågat om inte jag skulle ha barn nu för att sen komma fram till "Njee det är sant, det vore i för sig ganska konstigt" Charmigt värre! Min syster har verkligen en tendens att vara sådär underbart klockren för sin ålder. Jag saknar henne en hel del faktiskt.
What if you
Utöver just idag så har den här helgen helt klart varit en helvetes jävla pisshelg som hur jag än vrider och vänder på det har en ganska smärtsam efterkänsla. Några dagar har smält ihop till något som lika gärna kunde ha varit ett dygn eller kanske bara nån dag. Jag kan inte göra annat än att försöka varva ner, andas och ha tillit till att det som är starkt kommer att vara starkt nog.
Jag vet att det är så och så kommer att förbli. Jag behöver bara låta tiden ha sin gång och därigenom satsa allt för att täta ihop de eventuellt skrovliga hålen till en plan yta som tåls att stå på. Det kommer alltid att finnas fallgropar, det kommer alltid att finnas felsteg och misstag längs vägen. Men om detta inte är värt att kämpa för, så kommer inget nånsin att vara det.
Semesterledigt
Det känns förbannat tråkigt att behöva lämna en arbetsplats där jag trivs och där folk trivs med mig för att hamna på ett helt nytt ställe till hösten. Men mest av allt suger det att veta att jag hade fått en anställning nu på direkten om det inte vore för finanskrisen. Rätt man vid fel tillfälle helt enkelt. Men men, life goes on, right.. Vem vet, nästa praktik kanske blir ännu bättre.
Nu har Annika Anka åkt hem och de andra är ute och delar ut brev. Själv sitter jag här och väntar på att tiden ska gå så att det blir dags att traska ner till ams och få mina närvarorapporter påskrivna. Det är segt att sitta och vänta men samtidigt är det ju värt det då jag kan känna att jag inte jobbat skiten ur mig de här månaderna för inga pengar alls.
Imorgon börjar min semester och det känns för en gång skull välförtjänt. Jag kan gå hemma och drälla med gott samvete så länge jag har skrivit ner minst tre arbetsplatser jag kan tänka mig att praktisera på i höst. Det är i och för sig inte det enklaste att komma på men i det stora hela är det absolut ingenting. Jag tror att jag ska bada i år, det gjorde jag aldrig i fjol eller året innan det.
I'm my own worst enemy
Det är samma förbannade känsla av ha gjort något riktigt riktigt dåligt men ändå vara alldeles för djupt i det för att se hur man ska lyckas förändra det. Det är samma hopplöst avstängda "I'm sorry for the way I am"-syndrom jag känt tusen gånger tidigare men jag känner mig inte ens dålig eller värdelös den här gången. Jag känner mig bara smutsig Som skit, som mögel.
Och jag vet liksom inte vad jag ska göra om det inte går att rätta till, om det inte blir bra. Det skulle vara som om att plocka ut en livsviktig ådra, det är knappt en tänkbar möjlighet. Det finns inte. Det finns inte alls. Men ikväll är jag trött, ikväll är jag less och vill mest blunda och lämna över mig till ödet och låta allt som nu ska ske göra det. Så kan jag öppna ögon sen, efteråt..
Du som hade allt att säga säger ingenting alls
Det känns lite som om jag sprungit in i en vägg om och om igen. Mycket knasig känsla.
Min spegelbild är en gudarnas plåga
Get up and use me?
oh please remember
Ibland känner jag igen mig själv, ibland verkar det självklart att vissa delar av mig finns kvar under ytan oavsett hur mycket jag slätar över med tiden. Det är väldigt skönt, det känns till och med tryggt. För hur mycket jag en gång i tiden hatade vem jag var och trivs med den jag blivit, så har jag även lärt mig att tycka om allt det där som gjorde och har gjort mig till mig.
Förr trodde jag att ett av mina största problem var att jag ägnade för mycket tid till att tänka på livet istället för att verkligen uppleva det. Till en viss del var det säkert sant. Men såhär i efterhand tror jag nog att det nästan är nödvändigt att faktiskt reflektera ordentligt ibland, för att man verkligen ska kunna uppskatta och njuta av allt det där man upplever. Balansgång.
Tillbaka till livet
Annika var tillbaka på "jobbet" idag och var nästan mer nära bristningsgränsen än då hon var där förra veckan, jag funderar allvarligt på hur länge hon ska palla alltså. Men ja, allt var som det brukar vara. Förutom att högsta chefen kom in och sa att han ville boka möte med AcadeMedia för att tala om vad som ska hända härnäst för min del. Vad det betyder vet jag faktiskt inte.
Men det lär jag väl märka med tiden antar jag.. - Jag är så förbannat trött på att bara hänga i luften och inte ha någon som helst möjlighet att planera mitt liv förutom att vara just gratis arbetskraft. Men men.. Om en liten stund ska jag i alla fall ringa AM och be dem ringa chefen sen ska jag dessutom ringa el-bolaget och kolla när de kan byta ut vår elmätare och liknande.
Det känns sådär läskigt vuxet.. Nu saknas det bara, jobb, körkort och kanske ett lån?
HAPPY FUCKING LIFE
Här blir det knytkalas med samma gäng som tidigare år
och det är ju alltid kul när man lyckas hålla liv i saker så pass
att det nästan kan börja kallas för en tradition haha ^^
Älskling och jag har fördrivit tiden idag med
att bada med badboll och haft allmänt mys <3
Hon är bra min Miniklump alltså.
Pratade med mamma för en stund sedan
läkarna ringde till Elin och T's syster och sagt
att T är väldigt dålig och att de borde åka dit..
Oftast betyder sådana samtal bara en sak
- Det börjar gå emot slutet.....
Så nu är det bara att vänta och se
Mamma ska ringa när hon hör av
Elin eller T's syster så får vi se om vi ska
åka upp senare vi också eller ej.
Jag är less på sånt här, skitliv.
En liten röst i huvuvdet
The funeral of hearts
Ibland kommer jag på mig själv med att ha samma tankar som jag hade då.. Jag hoppas för hans skull att han aldrig hann ångra sig innan det tog slut. Jag vet att det låter absurt. Men den panik som en insikt om att man faktiskt vill leva antagligen skulle innebära i ett sådant läge, är till en viss del värre än att vara så förbannat ego som man är när man begår just självmord.
Ingen vill att någon dör men om man nu måste göra det så hoppas alla kvarlämnande på personen åtminstone slapp lida. Självmord är väl inte direkt känt för att vara behagligt så då kan man liksom bara hoppas på att han eller hon var säker på sin sak och inte kom på att det var en väldigt dum idé när det redan är försent. Äh, jag vet inte. Jag vet faktiskt inte alls..
Det är bara jävligt tragiskt..
Vilken underbar värld vi har
Jag precis lämnat återbud till både dagens och onsdagens träning, vilket också är de sista inför sommaren så nu blir det ingen träningsgrupp på ett tag. Det känns bra. Jag behöver hitta motivation till att faktiskt sätta press på mig själv och det hittar jag nog bäst genom att tvinga mig själv att lägga mig på träningsmattan i vardagsrummet, åtminstone hoppas jag det.
Nu ska jag snart platta mitt hår och åka till praktiken. Eftersom att jag inte var där i fredags vet jag redan på förhand att jag kommer ha galet mycket att göra idag. Jag fattar i och för sig inte varför Annika sparar massa arbete till mig när hon får betalt för att göra det själv, men det är väl inte meningen att jag ska förstå det. Varför i helvete är midsommar ingen röd dag för btw?!
Klistra ihop det med Imperiet
Mina tårar har målat om hela stan
och mitt hjärta är en trottoar
Jag har varit ett nöjesfält och kyrkogård
jag har väntat i tvåtusen år
Då kom han från himlen en atombombsdag
och han red en elektrisk vit svan
Tonårsjesus du kommer väl kommer väl kommer
Tonårsjesus du kommer väl kommer väl kommer
Han föddes ur smärta en vinterkväll
och hans hjärta är ett hotell
Han öppnade portar ingen trodde fanns
han är både en kvinna och man
Han har tagit min oskuld för en provrörsson
han är skyldig till oväpnat rån
Tonårsjesus du kommer väl kommer väl kommer
Tonårsjesus du kommer väl kommer väl kommer
Kommer kommer
kommer til mej kommer till mej
Kommer kommer
kommer til mej kommer till mej
Gatorna har aldrig varit så långa
så fulla med skitig snö
Mitt spegelliv är en gudarnas plåga
Nu klär jag granen i aska och glöd"
Vi klär oss i svart och skrattar när det behövs
Vardagstråk och mys
Här hemma har det städats och fixats, Mini är btw förbannat kreativ och händig när hon vill haha. Om ett litet tag kommer Emmy och Pablo hit, Pablo ska fixa trerätters vilket är lyx! Det ska bli supertrevligt. I övrigt tog jag igen alla bortblåsta tårar från igår idag istället, men det är okej. För är det där så behövs det väl också. Man måste ha tålamod med sig själv, ja absolut.
Nääe nu ska jag diska upp det sista och ställa in porslinet i skåpen. Sen ska jag nog öppna en öl. Det känns så jävla gött att vara ledig från praktiken, sen kanske inte anledningen är så förbannat pepp men just för stunden så är det bara ledigheten som räknas tss. Trots allt har jag nästan två timmars sovmorgon imorgon, behöver inte gå upp förens halv åtta. Det är lycka det!
Oseriöst seriöst värre
När jag slutat mötte jag upp Mini i angered så gick vi och käkade lunch, sen åkte vi in till stan och strosade i affärer en stund innan vi gick på bio. Vi såg äntligen Män som hatar kvinnor, det hade vi pratat om i en halv evighet nu så det var verkligen på tiden haha. Bra shit. Därefter åkte vi hem och gjorde wook i våran väldigt braiga wook-panna. Eller okej, Mini laga, jag käka haha.
Jag har haft förbannat ont i min vänsterarm hela dagen, det liksom hugger i den. Jag är alldeles för ung för att få en hjärtattack och tänker inte dö heller för den delen. Det kostar mycket pengar att dö. Bara en dödsannons kostar 1800:- och det med mina nuvarande bankkonton skulle min familj behöva gå till soc bara för att kunna begrava mig. Så nej tack till det.
Nej men seriöst det är rätt jobbigt att ha ont i den, jag fattar verkligen inte vad jag har gjort.. Men förhoppningsvis går det över som allt annat. Idag har jag faktiskt inte gråtit än så länge, håller det sig såhär så är det typ första dagen på lite drygt två veckor som det inte sker. Det tar sig? Det är bra att hitta på saker, det är inte bara trevligt det är hälsosamt för själen också.
Ge tusan i nerver som bråkar
Vi ska slåss tills döden ska slå oss
Vi kommer aldrig levande härifrån
Mini och jag fick oss en rejäl omväg till bussresa hem men det var rätt roande det också. Väl hemma blev det sallad till middag och några omgångar av öl-spelet. Det gav många trötta hysteriska skrattanfall och allmänt mys. Det var helt klar en perfekt avslutning på en väldigt trevlig dag. Ibland är familjen den absolut bästa trygghetszonen, inte alltid, men ibland.
Idag var det tänkt att jag skulle ta mig in till stan och förtidsrösta men så verkar det inte bli. Jag är inte på hugget, vare sig fysiskt eller psykiskt idag. Det är jävligt segt men så länge jag inte kan förändra eller hantera omständigheterna så är det vad är.. Jag är så förbannat tacksam och otacksam på samma gång. Jag hittar nog balansen i alltsammans tillsist, det tar bara lite tid.
Vad fan hände med mina sommarfyllor?
Det är ju alltid kul att höra men jag hade verkligen inte räknat att vara kvar längre än till i slutet av juni så jag blev mest förbryllad. Där sprack min sommarledighet rätt åt helvete och det tycker jag inte om. Jag kan absolut tänka mig att stanna kvar, sysselsättningar är alltid bra men jag behöver ledigt. Jag behöver tid att andas och att bara vara utan en måste krångel och skit.
Men men, det löser sig nog.. När jag slutat åkte jag till Ikea med svärmor och Mini. Trots att vi inte hade en speciellt lång lista blev vi där i tre timmar lite drygt och kom hem med saker vi inte haft en tanke på att vi skulle köpa haha. Som ett nytt köksbord till exempel. Men nu kommer vi i alla fall att ha plats att bjuda hem folk på middag som vi sagt att vi ska göra, så det är bra.
Strax ska Mini och jag bege oss till Gunnilse för att fira Linns födelsedag. Det ska bli väldigt mysigt att träffa mina systersöner igen, som jag saknat de små krabaterna! Vad som händer i eftermiddag och resten av den här dagen har jag absolut ingen aning om, men något lär det ju alltid bli. Om så bara så att äta en god sallad och kanske lite glass i soffan. Det funkar det med.
7 dagar av en hel evighet
Grattis syrran!
Idag fick jag sitta och fixa med adiministrationen på egen hand. Det känns bra att få lite större ansvar, framförallt att de faktiskt vågar låta mig göra det. Jag kan ju pajja hela ISU-systemet om jag är riktigt obegåvad tss. Därefter hjälpte jag Ilias med att få ordning på hans områdespost, så då fick man tjöta lite allmänt bullshit också. Bra arbetsdag, trots en väldig trötthet.
Kom äntligen iväg till banken för att hämta ut pengar jag låtit ligga hemma och skräpa i nästan två månader. Sen åkte jag hem till mamma och umgicks med mormor en stund tills lillasyrran kom hem. Det blev en trevlig middag på Golden days och sen åkte vi till Backaplan och kollade på cyklar. Det har varit en väldigt lång men också en ganska så trevlig dag. Helt klar
Vid det här laget borde jag verkligen ha lärt mig att varje gång jag får för mig och återigen börjat hoppas på att ha hittat en väldigt bra relation som kommer följa med 4-life, så har jag alltid fel i slutändan. Jag är inte gjord för sånt där, det är något medfött eller nån bieffekt av min förtidiga födsel tror jag haha. Därav, jag tar på mig skulden för varje relation som glider mig ur händerna.
Vad är grejen?
Mötet med sjukgymnasten var helt okej. Ibland glömmer jag bort att jag för en gångs skull tycker om min sjukgymnast. Till hösten ska jag skippa självträningsgruppen ett tag och ha individuella möten med henne istället, på så sätt blir det mer fokus på gång, avslappning, simning och allt vad det nu är jag behöver för att kunna leva ett hyfsat liv i framtiden.
Dessutom fick jag testa gångcykeln! Det måste nog vara den roligaste formen av gång och balansträning jag gjort ever. Direkt efter sjukgymnastens träningspass med mig var det dags för träningsgrupp så jag har varit duktig idag. Väl hemma har jag faktiskt inte gjort ett skit mer än att lyssna på musik, göra ansiktsmask och tittat tv. Det är helt klart mindre kreativt det.
Jag vet inte..
Ja men precis
Därefter får jag gå ut till brevbärarna och hjälpa dem att kamma och markera breven med våning och lägenhetsnummer. När det är klart sätter jag mig med eftersändningar och därefter brukar jag gå hem. Jag har helt klart haft mer givande arbetsuppgifter i livet men ja, det funkar. Man går på autopilot och sen är det bra med det haha. Fastnar jag där så skjut mig, snälla?
Idag ska jag träffa min sjukgymnast för att prata igenom tiden på Move & Walk och tala om hur vi ska lägga upp höstens träningsprogram. Jag är vare sig påläst eller förberedd så jag avskyrt verkligen redan på förhand.. Men ja, det får gå på något sätt antar jag. Hade det inte varit för att jag måste prata med henne om ryggen och nacken hade jag bokat in i skiten. Utan tvekan.
På torsdag fyller syster 11 år så då ska jag antagligen äta middag med henne och mamma, på fredag ska jag till Ikea med Mini och svärmor, på lördag är det familjekalas för lillsyrran och på söndag var det troligtvis också något jag skulle göra men det har jag såklart glömt av nu. Det är ganska mycket nu men så är det ibland och jag försöker flyta med så gott jag kan. Jao.
Tack för en trevlig fikastund Oggy! *happy smile*
Vardagstvivel
Jag funderar på att kapa mitt hår ytterligare nån centimeter, åtminstone på luggsidan. Jag är då aldrig nöjd alltså. Hade helst velat färga det också men det är ju fett slöseri med pengar och hårkvalité så det borde jag nog banga. Det där med hår och utseende som man står ut med i längden är svåra grejer tss. Det slutar alltid med att jag vill förändra allt ännu mer ändå.
Mjowe men visst
Dessutom kan man alltid överleva på illusionen om att "nån gång, nån gång i framtiden kommer du tillbaka" när allt går sönder på ett förhållandevis, det kan man inte göra vid ett sånt är läge. För han kommer aldrig tillbaka, vi kommer aldrig att få se hans leende eller höra honom ropa "Folkets jubel!" varje gång någon i familjen vi fyller år igen. Det finns ingen illusion att leva på.
Och jag gillar illusioner när det känns svårt. Jag har levt genom det så många gånger att det inte går att räkna. Illusioner sitter till en viss del lika djupt i mig som nostalgi gjorde under och efter högstadiet, ni som kände mig då kan nog förstå vilken funktion det faktiskt fyller för mig. Haha... (Det var tider det..) Så ja, stundtals är det bara jävligt tungt att ens försöka tänka klart.
Om ett litet tag kommer taxin och hämtar mig så att jag kommer iväg till praktiken. Som vanligt är jag inte överdrivet peppad men det funkar ändå. Timmarna går på något konstigt sätt betydligt fortare där än vad det nånsin gjorde när jag var på GPT, så det gör skönt. När jag slutat ska jag om jag orkar, åka in till stan och leta födelsedagspresent till lillasyster. Knepigt men roligt.
I eftermiddags tog jag mig dessutom en sväng till Bron med stort B. Det var gött att vara ute och köra lite och ännu bättre var det att sitta och filosofera vid bron ett tag. Det är en absurd form av trygghet för mig, det är många ångestladdade moments som fått tillfälle att andas där genom årens gång. Jag har gått sönder och lappat ihop mig själv flera gånger just på den platsen.
Karl-Erik 'Kalle' Rickard Stenborg
1923-09-12 – 2009-05-22
Klockan 17.02 igår eftermiddag/kväll somnade Kalle in. Det var det absolut bästa som kunde hända med tanke på vilket skick han var i de sista timmarna, dagarna och de senaste åren också för den delen. Nu behöver han inte lida och kämpa efter andan mer. Nu har han förhoppningsvis äntligen fått ro. Det har han verkligen förtjänat. Jag är otroligt lättad och väldigt ledsen på en och samma gång..
Han ville aldrig bli eller sluta som han faktiskt gjorde och det är nog det som gör mest ont av allt. Men jag ska minnas han för allt han var innan han blev sjuk, han hade velat det. När han var frisk och kry och berättade glatt om sina resor som sjöman och kunde ägna flera timmar åt att försöka lära mig en massa ord på spanska och ge mig livsråd. Jag ska minnas alla stunder då han var lycklig.
Idag ska jag åka hem till Mamma för att hålla henne och Mormor sällskap, skulle tro att syster stor också kommer att vara där. Åter igen vet jag inte riktigt hur jag ska hantera det hela. Han var mormors man i över 40 år och även om det inte var genetiskt och uttalat till hundra procent, så var han mammas pappa och han var våran morfar. Det är svårt att hantera känslorna, det är väldigt svårt till och med.
EN GUPPYFISK SOM JAG
- THerése
- En något tillbakadragen mussla som vid sällsynta tillfällen tycker om att leva upp till att vara ett egocentrerat lejon som trivs förbannat bra med att stå i centrum och att vara solen i sitt eget liv. Men oftast hittar man en ganska filosofisk liten sak som älskar allt vad ironi och sarkasm innebär. Jag är TH, varken mer eller mindre.
DAGAR SOM GÅTT
-
►
2011
(157)
- december (16)
- november (4)
- oktober (6)
- september (4)
- augusti (13)
- juli (13)
- juni (6)
- maj (9)
- april (7)
- mars (30)
- februari (25)
- januari (24)
-
►
2010
(212)
- december (16)
- november (18)
- oktober (15)
- september (18)
- augusti (18)
- juli (20)
- juni (22)
- maj (25)
- april (6)
- mars (21)
- februari (19)
- januari (14)