06 april 2009
12:46 | Upplagd av
THerése |
Redigera inlägg
"Therése är CP-skadad sedan födseln. Hon kan inte gå eller sitta riktigt. Men får hon sitta i en för henne anpassad stol, kan hon arbeta med sina händer. Intellektuellt är det inga problem, där är hon snabbare än de flesta faktiskt.
Hon har ljust axellångt, lite vågigt hår. Stora smilgroppar i kinderna och en söt liten näsa. Hennes ögon är himmelsblå, de vackraste ögon som jag sett.
Hennes armar är redan muskulösa efter mycket rullstolsträning. Benen som hon börjar tycka är ”dumma” är vridna inåt i 70 graders vinkel och smala som pinnar, men det finns ändå en del styrka i dem. Hon har knappt några hälar, eftersom att hon inte kunnat belasta dem som friska människor gör.
Men trots allt detta, är de det mest positiva lilla barn jag mött. Hon har alltid nära till skratt, ett underbart pärlande skratt, som kan få den suraste att börja tina upp.
Denna lilla pärla har en enorm livsglädje, man kan tro att hon tackar livet varje dag, för att hon fick leva.
Det finns nästan inga hinder som är för stora för henne. Man får en känsla av att hon tänker att hinder är till för att övervinnas.
Ibland händer det att hon tar sig vatten över huvudet.
Då blir hon förstås ledsen och gråter över sina ”dumma” ben som hindrar henne. Men då räcker det oftast med att man erkänner hennes handikapp för att hon ska bli glad igen, och ge sig på problemet ur en annan synvinkel.
Therése är väldigt mån om sina närmaste, är vi ledsna försöker hon med alla medel att få oss glada igen.
Oftast lyckas hon.
Detta är en mycket stark liten person, som förhoppningsvis, om inte andra människor förstör denna livsglädje, kommer att klara livet galant..."
Hon har ljust axellångt, lite vågigt hår. Stora smilgroppar i kinderna och en söt liten näsa. Hennes ögon är himmelsblå, de vackraste ögon som jag sett.
Hennes armar är redan muskulösa efter mycket rullstolsträning. Benen som hon börjar tycka är ”dumma” är vridna inåt i 70 graders vinkel och smala som pinnar, men det finns ändå en del styrka i dem. Hon har knappt några hälar, eftersom att hon inte kunnat belasta dem som friska människor gör.
Men trots allt detta, är de det mest positiva lilla barn jag mött. Hon har alltid nära till skratt, ett underbart pärlande skratt, som kan få den suraste att börja tina upp.
Denna lilla pärla har en enorm livsglädje, man kan tro att hon tackar livet varje dag, för att hon fick leva.
Det finns nästan inga hinder som är för stora för henne. Man får en känsla av att hon tänker att hinder är till för att övervinnas.
Ibland händer det att hon tar sig vatten över huvudet.
Då blir hon förstås ledsen och gråter över sina ”dumma” ben som hindrar henne. Men då räcker det oftast med att man erkänner hennes handikapp för att hon ska bli glad igen, och ge sig på problemet ur en annan synvinkel.
Therése är väldigt mån om sina närmaste, är vi ledsna försöker hon med alla medel att få oss glada igen.
Oftast lyckas hon.
Detta är en mycket stark liten person, som förhoppningsvis, om inte andra människor förstör denna livsglädje, kommer att klara livet galant..."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
EN GUPPYFISK SOM JAG
- THerése
- En något tillbakadragen mussla som vid sällsynta tillfällen tycker om att leva upp till att vara ett egocentrerat lejon som trivs förbannat bra med att stå i centrum och att vara solen i sitt eget liv. Men oftast hittar man en ganska filosofisk liten sak som älskar allt vad ironi och sarkasm innebär. Jag är TH, varken mer eller mindre.
DAGAR SOM GÅTT
-
►
2011
(157)
- december (16)
- november (4)
- oktober (6)
- september (4)
- augusti (13)
- juli (13)
- juni (6)
- maj (9)
- april (7)
- mars (30)
- februari (25)
- januari (24)
-
►
2010
(212)
- december (16)
- november (18)
- oktober (15)
- september (18)
- augusti (18)
- juli (20)
- juni (22)
- maj (25)
- april (6)
- mars (21)
- februari (19)
- januari (14)
Använder Blogger.
0 kommentarer: