LIVET SOM GUPPYFISK

Det gick sådär med med min bloggmall med nytt tema varje dag. Jag tappade liksom lusten när blogger vägrade låta mig göra radbrytning, ska det vara så måste det vara rätt..

Idag har jag vart en sväng på stan och köpt t-shirt/linne samt en liten smirnoff ice som jag tänkte fira att våren är ett faktum med. Inget smakar så mycket vår/sommar som just det.

Nu sitter jag här i mina badbyxor, mest för att det är det enda kortbyxorna jag äger. Jag och kortbyxor har aldrig varit en bra kombo. Det är nog mitt enda CP-komplex haha.

Igår lyckades jag skära mig i höger handled på något i frysen.. Hur är det ens möjligt?!



-

NU FUNKADE DET MED "ENTER" HELT PLÖTSLIGT! TYPISKT!

Jag vaknade, duschade, blev körd upp till Angered där jag spenderade dagen med mina systersöner och resten av familjen. När jag väl kom hem beställde jag hem pizza och kikade på film med Mini tills jag somnade i soffan och senare gick och la mig.

Brunch: Kyckling med svamp Mellanmål: Mjukglass Middag: Thaigryta med ris

Är rätt bra alltså?

Allt beror ju på hur man definierar "första kärleken" så jag vet inte riktigt vad jag ska berätta om idag faktiskt... Rent spontant så skulle jag nog säga att det var en blond pojke med blåa ögon men när man väl tänker på det ordentligt på det så var det kanske mer att jag ville att det skulle vara så.. Jag spenderade en hel del av min tonårstid med att intala mig själv att jag var kär i människor som jag egentligen inte tyckte om, bara för jag var uttråkad och tyckte att jag borde göra det. Men ja, om använder det som utgångsläge så tillbringade vi större delen av vår tid tillsammans på en liten bänk vid en sjö i skogen där vi kikade på stjärnorna tills jag en kväll då jag lite osmidigt råkade krossa hans hjärta och därefter krossade han mitt av ren hämnd, end of story.

Bloggtorka resulterar i sån här skit.. Mitt namn varierar lite beroende på vad det är för människor som befinner sig runt omkring mig. Mitt officiella namn är i alla fall Therése, men det är det typ bara min familj och några ynka få, smått underliga vänner som kallar mig för. Personligen gillar jag bäst TH, för det myntade jag själv när jag i mellanstadiet inte orkade skriva hela mitt namn. Ja, jag var nog rätt bekväm av mig redan på den tiden.

För cirka 23,5 år sedan blev jag alldeles för otålig i mammas mage och bestämde mig för att göra entré i den stora världen ungefär tre månader tidigare än vad det var tänkt. Såhär i efterhand kan jag tycka att det var rätt korkat av mig, ja menar det hade ju inte skadat att ligga varmt och gott ett tag till. Men ja, har jag bestämt mig för något så brukar det bli så. Så har det alltid varit och förhoppningsvis fortsätter det så också i framtiden.

Min tidiga entré i världen resulterade i att jag både är CP-skadad och halvt döv, dessutom är jag relativt gay. Egentligen vet jag inte om det är något man ska ha med i en presentation om sig själv, det är ju trots allt ingenting jag använder mig av när jag ska definiera vem jag är som person. Men ändå, nu behöver ni inte fundera på varför jag verkar aspackad, säger "va?" i varannan mening och inte ser tjusningen med taskar.

På papper är jag väl inte direkt någon som faller inom ramen för samhällets normer om hur man ska vara för att leva ett fullt fungerande och normalt liv. Men om sanningen ska fram så ser min vardag nästan precis likadan ut som den gör för majoriteten av befolkningen i detta avlånga land.

Till synes är jag ganska tillbakalutad och tystlåten, i alla fall om man träffar mig i grupp. Men ibland så får jag mina ryck och älskar att leka pajas. Vid sådana tillfällen skiftar jag gärna dialekt, driver med min egen cepighet, pratar om Jesus och förespråkar mormorners syn på äktenskap. I övrigt älskar jag att använda mig av sarkasm och ironi och ibland är gränsen mellan det och när jag är seriös ganska hårfin, men brukar lära sig att tolka mig efter ett tag.


Behöver jag ens säga att jag fullständigt värdelös på att göra ett bra första intryck? Man behöver nog helt enkelt ge mig ett par chanser och gör man det så brukar man inte ångra sig. äh skitsamma..